75-årsfesten
Så har man varit på farfars 75-årsfest. Och jag måste erkänna att det var roligare än vad jag trodde att det skulle bli. En fest full av pensionärer låter inte direkt så lockande men efter igår kväll så kan jag dra slutsatsen att gamla människor blir väldigt roliga när de har druckit lite för mycket. Farfar blev blödig som vanligt när släkten är samlad. Han gav både mig och min syster fina tal om att man inte ska röka, inte bli mamma när man är ung och hur mycket han älskade oss. Jag älskar min farfar. Det kom flera tårar från farfars håll under kvällen. Våra släktträffar är alltid lite speciella, fast man vet alltid hur de ska sluta. Det slutar i de flesta fall med att en viss person gråter och är arg för saker som hänt tidigare och startar stora bråk. Denna gång var inget undantag men mamma såg varningssignalen tidigt och och vi hann och åka innan det värsta bröt ut. Thank God.
Idag vaknade jag tidigt för mamma och pappa var ju bara tvugna att se vasaloppsstarten och det är väldigt svårt att sova när de är uppe och grejar. Men det gör inget att jag inte fick sova, nu fick jag ju starta dagen tidigt, fast jag har inga planer för idag. Träningen är nog inställd för min del eftersom jag fortfarande är förkyld. Men ikväll blir det nog bio om bara en viss person orkar pallra sig ner till stan.
puss!
